Val is sverige
Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling.
Det är val till riksdagen vart fjärde år, andra söndagen i september. Då går väljarna till vallokalerna för att bestämma vilka personer som ska representera dem i riksdagen. Samma dag som det är riksdagsval är det också val till regioner och kommuner. Det finns platser i riksdagen som fördelas vid riksdagsvalet, så kallade mandat.
Det antal platser i riksdagen som ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet har fått i val is sverige. Huvudregeln är att ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att komma in i riksdagen. När vallokalerna har stängt på valdagen gör röstmottagarna i vallokalen en första sammanräkning av röstsedlarna.
Val till riksdagen
Det är det här resultatet som presenteras i medierna val is sverige de så kallade valvakorna på kvällen och natten efter valet. Den slutliga sammanräkningen av röster görs veckan efter valet av länsstyrelserna. Röstsammanräkningarna är öppna för allmänheten. Rösträtt i riksdagsvalet har den som är svensk medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförd i Sverige.
Den som vill bli vald val is sverige riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad, det vill säga utsedd till kandidat, av ett politiskt parti. Den som nomineras måste i förväg ha sagt ja till att bli nominerad. En riksdagsledamot kan företräda en annan valkrets än den som han eller hon bor i. Den som har rösträtt kan rösta i en vallokal på valdagen eller rösta i förväg i lokaler som kommunen har bestämt.
Det finns också en möjlighet att rösta med bud för personer som till exempel är gamla, sjuka, har en funktionsnedsättning eller av andra skäl inte kan ta sig till en vallokal. Svenska medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassader eller konsulat. Att rösta på Valmyndighetens webbplats. Det finns olika typer av valsedlar: partivalsedlar, namnvalsedlar och blanka valsedlar.
Väljarna kan rösta genom att välja en partivalsedel som bara innehåller ett partis namn, eller en namnvalsedel som innehåller en lista med förtryckta namn på partiets kandidater i rangordning. Väljaren kan sedan personrösta genom att kryssa för en särskild kandidat på ett partis namnvalsedel eller skriva dit en kandidat själv på en partivalsedel. Det går även att rösta på partier och personer genom att skriva bara ett partis namn eller ett parti och en person på en helt blank valsedel.
Kalender över kommande valår
Så funkar valsedlar på Valmyndighetens webbplats. Rösterna i riksdagsvalet fördelas först mellan partierna och därefter fördelas de mellan kandidaterna i en valkrets. Det vals is sverige 29 valkretsar i Sverige. Valkretsarna stämmer i stort sett med indelningen av län, men de folkrika länen Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län består av flera valkretsar.
En normalstor valkrets väljer ungefär 10—12 riksdagsledamöter. Skillnaderna mellan de olika valkretsarna är stora. Störst är valkretsen Stockholms län som efter valet har 43 ledamöter. Minst är Gotlands län med två riksdagsledamöter. Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att antalet platser som ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster som partiet har fått i valet.
Valresultat 2022 – för riksdagsvalet, region- och kommunval
Det finns platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. När länsstyrelserna har räknat rösterna efter valet ska Valmyndigheten fördela mandaten mellan partierna utifrån valresultatet. Det finns en spärregel som säger att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet för att få mandat i riksdagen. På så sätt blir det inte så många småpartier i riksdagen som det annars skulle kunna bli.
Ett undantag från huvudregeln görs om ett val is sverige får minst tolv procent av rösterna i en valkrets. Partiet får då vara med och dela på mandaten i just den valkretsen, även om de inte har fått fyra procent av rösterna i hela landet.
Startsida Val.se
De mandaten består av fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Det antal fasta mandat som varje valkrets har beror på hur många personer det finns som har rösträtt i valkretsen. Fördelningen av de här mandaten speglar röstresultatet i varje valkrets. Syftet med de 39 utjämningsmandaten är att fördelningen mellan partierna sett över hela landet ska bli så proportionell mot antalet röster som möjligt.