Benmjöl hallon
Visst är det fräscht och gott med hallon, inte minst från egna buskar. Förr benmjöl hallon man de godaste på några år gamla kalhyggen, numera finns minst lika välsmakande sorter också för trädgården. De kan planteras i rader som proffsen gör eller så kan man kan låta dem frodas lite vind för våg. Att vandra över ett kalhygge en het julidag med en hink i handen, det är vad jag fortfarande först tänker på när jag hör ordet hallon.
Anledningen är enkel, för bara några decennier sedan var det vanligaste sättet att få tag i benmjöl hallon att själv gå ut i skog och mark och plocka. Kanske är det så fortfarande. Skogshallon trivs i solen på kalhyggen som fått några år på nacken och börjat förbuskas. Bären är ofta små, men det varierar kraftigt mellan platser.
Den stora fördelen med vilda hallon har varit att de var sötare och godare än de flesta trädgårdsvarianter. Så är det knappast längre. Mycket tack vare en enda person finns ett flertal fantastiska sorter. Herbert Arvidsson hette han och bodde i halländska Harplinge.
Gödsling – så funkar det
En skål med hallon från den egna trädgården är mumsfilibabba för öga och gom. Hallon är en halvbuske. Förstaårskotten skjuter direkt från marken, de har tunna, röda och ganska mjuka taggar. Det andra året blommar de, normalt någon gång i juni—juli. Sedan bildas bären, som ramlar av om man inte hinner plocka dem, varefter andraårsskotten tappar barken och dör.
Att hallonbestånd lätt blir risiga beror på att gamla skott står kvar och misspryder ett par år efteråt. Liksom många andra bär är de nyttiga, de innehåller bland annat antioxidanter som ellagsyra, karotenoider, tokoferol, folacin, och B- och C-vitaminer. Som vilda finns hallon över i stort sett hela landet — men på Gotland och i allra nordligaste Lappland är de ovanliga.
Hallonets förgrundsfigur nummer ett i Sverige var Benmjöl hallon Arvidsson i halländska Harplinge. Det finns två grundläggande sätt att odla hallon, det organiserade och det oorganiserade. Det förstnämnda utgörs av att plantera i rader, binda upp och skära bort gamla och överflödiga skott. Den mer anarkistiska metoden däremot som skribenten själv nogsamt tillämparbestår av att först planera och att sedan mest låta dem växa.
Men även i det senare fallet finns knep för att hålla prydligt. Gemensamt för båda sätten är att nyckeln till framgång ligger i rätt sorter. De ska vara friska och härdiga, välsmakande och söta, ge goda skördar av stora bär och dessutom gärna vara snygga. Har man mer än en sort blir bären större och saftigare, de pollinerar varandra.
Köp helst krukodlade exemplar, på barrot har de svårare att etablera sig. Kraven på mark är måttliga, de benmjöl hallon trädgårdsjordar som är hyggligt väldränerade fungerar utmärkt. Om man tror jorden är mager kan man kan gödsla vid planteringen, kogödsel på påse är helt okej, annars klarar hallon av att etablera sig bara de vattnas rejält den första tiden. Vänd jorden och rensa bort rotogräs innan.
Normalt ska hallon ner i marken på hösten.
Allt du behöver veta om hallon
För krukodlade exemplar är sensommaren utmärkt, då hinner de etablera sig innan vintern. Bor man långt norrut är vårplantering erfarenhetsmässigt ofta att föredra. Vill man odla hallon enligt skolboken behövs utrymme och en hel del tid. Grundprincipen är att plantera i rader. Ett lämpligt avstånd mellan plantor är 3—4 dm. Vill man ha flera rader behövs mycket plats, ett rimligt avstånd ligger kring 1,5 meter.
Så här odlar du Hallon
I början och slutet av varje rad placeras trästolpar som stöd, är raden längre ska de sitta på maximalt sex meters distans. Tryckimpregnerad furu av dimensionen 45×45 mm är lämpligt. Stolparnas längd kan vara mellan 15—18 dm, varav 4—5 dm under mark. Spetsa nederdelen, gräv ett hål och slå ner den sista biten med slägga, eller baksidan av en yxa, för att ge stadga.