Misslyckas skolan negativt

Ungdomar som misslyckas med sin utbildning drabbas hårt genom att de riskerar att hamna i arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Att bli sedd och få det stöd som behövs för att själv förstå sin situation och hitta lösningar är viktigt. Dessutom krävs organisatoriska rutiner och strukturer för att kunna bryta onda cirklar i ett tidigt skede. Den här artikeln presenterar resultat av forskning.

Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning. Skolmisslyckanden och avbrutna studier är inte bara ett personligt misslyckande eller ett skolproblem.

Individen främsta utgångspunkten för att minska skolavhopp

I längden leder det också till förluster på samhällsnivå i form av förlorad arbetskraft, minskade skatteintäkter och ökade kostnader för sjukvård och försörjningsstöd. Projektet jagmed som pågått under tre års tid är nu avslutat och slutrapporten lämnad. Inom ramen för projektets övergripande mål har det funnits ett trettiotal olika delprojekt som haft sina egna specifika mål att arbeta i riktning mot.

Tre forskare vid Linköpings universitet har utvärderat projektet. De olika delprojekten har haft frihet att utveckla, misslyckas skolan negativt och utvärdera olika metoder för att nå målen. I vissa fall har det handlat om att förändra arbetsmetoder på individnivå, i det direkta mötet med hjälp av till exempel elevcoacher eller andra resursförstärkningar.

Mångmiljardnota för samhället när elever inte klarar skolan Detta är dock ett sekundärt tillstånd: När en student misslyckas i skolan är en dålig lärare mycket sällan den enda orsaken.

Individen främsta utgångspunkten för att minska skolavhopp ALLA kan inte klara av skolan, det finns helt enkelt inte förutsättningar för det.

Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer och Hej Gunilla och Cilla!

Ny studie: Samband mellan misslyckande i skolan och psykisk Är det etiskt försvarbart att en så stor del av eleverna år efter år misslyckas med sin skolgång?

I andra delprojekt har fokus legat på arbete för att bygga upp eller förbättra organisatoriska strukturer. Dessa har syftat till att fånga upp ungdomar som riskerar att avbryta sin skolgång eller som redan har gjort det. Det har också handlat om rutiner och strukturer för att stödja och följa upp ungdomarna. För att överhuvudtaget kunna nå projektmålen krävs fungerande verktyg och rutiner för till exempel.

Många delprojekt fick därför börja med att utarbeta rutiner på organisationsnivå, eftersom sådana saknades eller var otillräckliga. Inte minst när det gäller kommunalt aktivitetsansvar KAA saknade flera kommuner strukturer för att fånga upp de elever som fullgjort sin skolplikt, men som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har avslutat sin gymnasieutbildning.

Vad den unge vill och behöver har varit grunden för arbetet med att få misslyckas skolan negativt eller henne att fortsätta sin utbildning eller att återuppta avbrutna studier. Individen har alltså varit den främsta utgångspunkten i vissa projekt och utifrån detta har metoder och arbetssätt utvecklats.

Bristande motivation förklarar inte skolmisslyckanden

Forskarnas utvärdering slår fast att målen har uppnåtts för många enskilda ungdomar genom insatser i de olika delprojekten. Däremot går det inte att redovisa effekten av insatserna i form av statistiska jämförelser av antal elever med fullständiga betyg och minskade avhopp. Tiden som gått är alltför kort för att kunna göra sådana mätningar, men på sikt väntas ett positivt resultat. Det kräver dock att de utarbetade metoderna och arbetssätten kvarstår efter projekttidens slut.

Det finns ofta en långvarig och komplex problematik bakom elevers avbrutna skolgång. Att få kontakt med ungdomarna har visat sig vara tidskrävande och svårt. Det har varit nödvändigt att stegvis förändra misslyckas skolan negativt riktning mot små delmål. Steget till att släppa in någon annan i sitt liv, att våga gå utanför sin egen dörr eller deltaga i en aktivitet kan vara oerhört stort.

Färre barn i grundskolan får särskilt stöd ­– tydlig trend sedan 1990-talet

Det handlar om att eleven ska återfå förtroendet för vuxna inom skola, socialtjänst och psykiatrin. Skolmisslyckanden som pågått under en lång tid misslyckas skolan negativt inte bara orsakat motstånd till skolans professionella utan även till skolans lokaler. Andra personer utan direkt koppling till skola, har därför blivit viktiga i mötet med eleverna.

Rent fysiskt har träffarna skett i andra lokaler som mera liknat hemmiljö än skolmiljö. För att förändringar ska bestå och att verksamheten ska utvecklas vidare visar utvärderingen att det krävs både organisatoriska och relationella åtgärder, det vill säga. Förutom den bristande tilliten till vuxna och skolverksamheten hos ungdomarna, finns det andra hinder som måste hanteras eller övervinnas.

Ett exempel är samverkan mellan olika verksamheter där sekretessfrågan blir begränsande, men också den ovilja till informationsutbyte som framkommit i projektet. Projektmedarbetare som har arbetat direkt med ungdomarna har upplevt att det gett energi och varit stimulerande. Samtidigt har det varit svårt att få tiden att räcka till.

Det största orosmomentet har handlat om framtiden, dvs. Det individnära arbetet kräver att det finns engagerad och kompetent personal för att metoderna och arbetssätten ska kunna leva vidare. Det finns en risk för att utvecklingsprojekt stannar av när misslyckas skolan negativt är över. De kan ha genomförts parallellt med den ordinarie verksamheten och har därför inte blivit en del av det vardagliga, reguljära arbetet.

Den genomförda utvärderingen visar på en rad faktorer som är viktiga för att insatsen inte ska bli en fristående och tillfällig framtidssaga. Som exempel kan nämnas.