Hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket
I våra natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet lever växter, insekter och andra djur. För att de ska finnas kvar behöver du sköta om dem och ibland kanske du behöver återskapa miljöerna. Det finns också regler som du måste följa för att skydda natur- och kulturmiljöerna. Stengärdesgårdar, åkerholmar, odlingsrösen, diken och småvatten är exempel på kulturmiljöer i odlingslandskapet.
De berättar hur tidigare och nuvarande generationer har brukat marken. Betesmarker, ängar och åkrar är naturmiljöer.
SJVFS 2020:2
De här miljöerna är värdefulla både för människor, växter och djur. Olika områden i landskapet är skyddade genom olika lagstiftningar. Jordbruksverket har regler om vilken hänsyn du som brukar jordbruksmark ska ta när det gäller. Andra landskapselement som till exempel stenmurar, alléer och åkerholmar ingår i det så kallade biotopskyddet.
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Naturvårdsverket ansvarar för biotopskyddet och du kan läsa mer om det på deras webbplats. Det finns även andra regler som kan gälla för natur- och kulturmiljöer, till exempel om hur vi ska skydda fornlämningar i kulturmiljölagen.
Här kan du läsa om vilka regler som gäller för att skydda natur- och kulturmiljöerna. Du får också råd om vad du själv kan göra för att öka den biologiska mångfalden och varför de här områdena är viktiga för den biologiska mångfalden. En brukningsväg är en väg utan asfalt eller oljegrus som har använts eller används för transporter inom gården. Du får inte ta bort eller skada brukningsvägar eftersom de är värdefulla för odlingslandskapets växter och djur och har kulturhistoriska värden.
Miljön kring brukningsvägen är ofta rik på insekter och det skapar goda förutsättningar för sånglärkan att hitta sin föda. Vägrenarna fungerar också som spridningsvägar för många växter och djur. Vägrenarna har en mycket varierande miljö, från torra näringsfattiga marker till näringsrika och blöta marker. Därför kan växtligheten se ut på olika sätt.
Ofta finns en artrik örtflora som skapar goda förutsättningar för pollinerande insekter som bin och humlor. Dessutom produceras frön som blir föda för fåglar som steglits och gulsparv. Vägrenen fungerar också som boplats och övervintringsplats för rovinsekter som är nyttodjur eftersom de kan äta skadeinsekter på grödor som finns i närheten. Det kan till exempel vara jordlöpare och rovsteklar.
Åkerrenen är ofta bara en smal gräsremsa längs ett hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, en stenmur, en väg eller en angränsande åker. Åkerrenar har en gång i tiden varit en fast gräns mellan åkrar eller mellan gårdar. En åkerren fungerar som spridningsvägar för många växter och djur. Du får inte sprida slam och gödsel utanför åkern eftersom åkerrenar är viktiga livsmiljöer för växter och djur.
På åkerrenen växer gräs och örter, men ibland även enstaka buskar och träd. Åkerrenen är en viktig övervintringsplats för nyttoinsekter som jordlöpare som äter skadegörare på åkergrödorna. Blommande örter erbjuder mat åt humlor, bin och fjärilar och den högre vegetationen utgör ett bra skydd för många fåglar. Åkerrenar är också ett viktigt skydd för småvilt som rapphöns, fasaner och hare.
Även fåglar som gulsparv och sånglärka använder åkerrenar som boplats och den sällsynta kornknarren tar under våren ofta skydd i åkerrenens växtlighet. I de renar där det finns enstaka buskar kan du se buskskvätta och höra törnsångaren sjunga.
Gynna mångfalden i natur- och kulturmiljöer
Förutom att åkerrenarna är viktiga bo- och födosöksplatser, så binder de ihop olika miljöer i landskapet och fungerar som spridningsvägar för växter och djur. Hägnadsrester är rester av material som använts för att hägna in djur eller avgränsa mark. Du får inte ta bort eller skada lämningar av stenmurar eller andra hägnader av bestående material. Det kan till exempel vara sydsvenska gropvallar och halvgärdesgårdar som har bestått av en trägärdesgård ovanpå en låg stenmur.
Träd och buskar i odlingslandskapet är viktiga för den biologiska mångfalden.
Samråd vid ändring av markanvändning på jordbruksmark
De är också viktiga för människan, särskilt under självhushållningens tid. Exempel på sådana träd är solitärträd, hävdträd, hamlade träd samt träd och buskar som ger bär och nötter. Solitärträd är lövträd som växer fritt med stora kronor och de är ofta grova och gamla. Hävdträd är träd som har haft en funktion i äldre markanvändning och är ofta präglade av jordbruksdriften.
Du får inte skada eller ta bort träd och buskar om natur- och kulturvärden kan skadas.