Kunskapskraven betyg
Elever i grundskolan får betyg första gången i slutet av höstterminen i årskurs 6. Sedan får eleven ett nytt betyg i slutet av varje termin fram till våren i årskurs 9 när slutbetyget sätts.
Det är med slutbetyget elever söker vidare till gymnasieskolan. Den här filmen vänder sig till dig som är elev i grundskolan, gymnasieskolan, anpassade kunskapskraven betyg eller komvux och vill ha information om hur det går till när lärare sätter betyg. Filmen förklarar betyg och betygssättning på ett enkelt sätt och tar även upp vanliga missförstånd kring hur betyg sätts.
Den här filmen vänder sig till dig som är vårdnadshavare och som vill veta mer om hur lärare sätter betyg. Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg.
Gymnasiebetyg A-F
Terminsbetyg sätts bara i de ämnen som eleven fått undervisning i under kunskapskraven betyg som gått. Elever får ofta inte undervisning i alla ämnen varje termin. Slutbetyg är de betyg eleven får när hon eller han slutar grundskolan i årskurs 9. Det är de betygen eleven använder när hon eller han ansöker till gymnasieskolan. Ansökningarna till gymnasieskolan börjar redan på hösten.
Därför får elever i årskurs 9 ett preliminärt antagningsbesked utifrån terminsbetyget på höstterminen i årskurs 9. Men det är utifrån slutbetyget som den definitiva antagningen sker. Här hittar du de regler som gäller för ansökan till gymnasieskolan och information om hur du räknar ut ditt meritvärde. Hur du räknar ut meritvärde och behörighet till program.
Kursplaner för grundskolan
Undervisningen i skolan utgår från ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll. I varje ämne och kurs finns det också betygskriterier. De talar om vad en elev behöver kunna kunskapskraven betyg att få ett visst betyg i ett ämne. Vid betygssättningen gör läraren en sammantagen bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet.
Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för något av dessa betyg. Läraren sätter betyget D eller B om den sammantagna bedömningen är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen E och C eller C och A.
För betyget E och betyget Godkänt krävs det däremot att eleven har kunskaper inom samtliga delar av betygskriterierna för betyget E. Läraren kan använda alla steg i kunskapskraven betyg varje gång hon eller han sätter ett betyg. Det betyder att en elev kan få ett A i betyg redan i årskurs 6 eller 7. Läraren sätter ett nytt betyg varje termin, så om en elev får betyget A i ett ämne i slutet av vårterminen i årskurs 6 betyder inte det att eleven automatiskt har ett A i det ämnet i slutet av höstterminen i årskurs 7.
Sätta betyg i grundskolan
I gymnasieskolan får elever betyg när en kurs är avslutad. Betygskriterierna för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan finns i kurs- och ämnesplanerna. Kursplaner i grundskolan Kursplaner i anpassade grundskolan Kursplaner i sameskolan Kursplaner i specialskolan Kurser och ämnesplaner i gymnasieskolan Kurser och ämnesplaner i anpassade gymnasieskolan. Lärare sätter betyg utifrån vad en elev kan i förhållande till betygskriterierna i slutet av en termin i grundskolan och efter avslutad kurs i gymnasieskolan.
Lärare utgår då från relevant information om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Inget enskilt prov, inte ens de nationella proven, kan ensamt avgöra ett betyg. Men ett nationellt kunskapskraven betyg ska särskilt beaktas av läraren. Det betyder att läraren inte kan bortse från en elevs resultat på ett nationellt prov om det inte finns särskilda skäl för det.
Ett nationellt prov har större betydelse för lärarens bedömning än andra prov och uppgifter eleven får i skolan. Kunskapskraven betyg finns inga regler för hur lärare ska använda sig av betygsbeteckningarna på olika prov och uppgifter. Det kan också innebära att det blir ett annat betyg.
Kom igång med Betygskriterier
Bedömningar är till för att stödja elevers kunskapskraven betyg ända fram till att betyget sätts, och det är inte meningen att en elev ska behöva prestera på topp hela tiden. En enskild bedömning kan i regel inte ensamt avgöra en elevs betyg. F-varning eller betygsvarning är inga begrepp som används i de lagar och regler som finns om skolan.
Däremot står det i läroplanen att läraren ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och informera dig som elev och dina föräldrar om hur det går i skolan. Det är förstås extra viktigt om en elev riskerar att inte lära sig det som krävs för att få ett godkänt betyg.