Höstvete bäst i götaland
Läs mer om försök med höstrapssorter, höstvete och kornsorter i norra Sverige. Varje år publiceras en försöksbok från de omfattande fältförsöken Sverigeförsöken, som basfinansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. Men de svåra förhållandena har också gett försöksverksamheten möjlighet att testa olika produkter och strategier under de förhållanden där de kan ge störst mervärde för lantbrukarna.
Rekommendationer och strategier för gödsling
Här djupdyker vi i resultaten av försök med odlingsmaterialen höstraps, höstvete, korn och maltkorn. Tjugo olika höstrapssorter testades under året i försökserien L i Mälardalen. Vintern och våren bjöd återigen på tuffa förhållanden och i de tre försök som blev kvar var rapsen påverkad av vintern och visade på stora skillnader mellan sorterna och dvärghybridernas goda vinterhärdighet påvisades ännu en gång.
Försöken utanför Örsundsbro och Eskilstuna hade störst vinterpåverkan vilket gav dvärghybriderna rekordhöga relativtal. I Örebro var vinterns påverkan något mindre och utslaget höstvete bäst i götaland dvärghybriderna blev inte lika stort men även här låg dvärghybridernas skörd i toppskiktet. I serien "Höstvete i mindre gynnade områden", LC i bland annat Berghem, Huskvarna och Kristinehamn hittades inte så stora skillnader mellan de olika sorterna, men tidigt mognande KWS Ahoi har en signifikant lägre avkastning.
Den sent mognade nykomlingen Pondus, med få försöksår, har en signifikant högre avkastning. Bright ligger högst i protein och den enda sorten som ligger signifikant högre än mätaren medan Hallfreda och Pondus har signifikant lägre protein jämfört med mätaren. Förhållandevis många nya kornsorter har provats under i norra Sverige i serien Li bland annat Stråtjära, Söderhamn och Hedemora.
Både sorter som provas i värdeprovningen för upptag på den svenska sortlistan och sorter från våra nordiska grannländer. Vid sortval av korn och havre i Norrland är förutom avkastning, mognadstid en viktig parameter.
De två nya sorterna Gaia och Hera som ännu inte finns på marknaden avkastade signifikant mer. Mognadsbestämningen visar att de högavkastande nya sorterna mognar senare vilket behöver beaktas när det handlar om vilken sort som passar på den egna gården. Syftet med försöksserien "Kvävebehov hos olika höstvetesorter", L är att undersöka skillnader i optimal kvävegiva mellan olika höstvetesorter samt hur effektiva sorterna är i sitt kväveupptag.
Årets försök visade på en variation i optimal kvävegiva beroende på avsättning, med relativt stor variation mellan platserna beroende på vårens nederbörd som kom i samband med gödslingen. Årets resultat stödjer den tidigare uppdelningen mellan hög- och lågproteinsorter och vilket målprotein dessa bör ha när de når sin optimala kvävegiva.
Resultatet visar att brödvetesorter med hög proteinhalt hade högst värden. Detta beror på att kvävet blev tillgängligt sent, eftersom regnet kom sent på säsongen. Sorter utan proteinreglering hade lägre värden. Årets försök i serien "Kvävebehov hos olika maltkornsorter", L visade på väldigt höga proteinhalter och låga skördar. Säsongen var utmanande speciellt för vårsäden vilket gjorde att tre av fem försök inte ingår i sammanställningen.
Proteinhalten i ogödslade led låg runt 11 procent, vilket gjorde att den optimala kvävegivan hamnade väldigt lågt — mellan 40 och 70 kg kväve beroende på vilken sort som odlades. Prospect visade precis som förra året att sorten svarar snabbare på kvävegödsling med avseende på proteinutveckling. Shetty var den sort som avkastade mest och gav det högsta ekonomiska nettot som både malt och foder.
Höstvete bäst i götaland presenteras årligen i försöksböcker och på Sverigeförsökens egen hemsida. Här hittar du både lokala och nationella försöksresultat för enskilda år samt sammanställningar över flera år.
Kakor på scb.se
Ladda ner rapporten direkt på Sverigeförsökens webbplats. Sverigeförsöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen där samverkan sker mellan Stiftelsen Lantbruksforskning SLFSveriges Lantbruksuniversitet SLUJordbruksverket växtnärings- och växtskyddsföretag samt rådgivare, lantbrukare och myndigheter. Tillsammans skapar de en stabil plattform för forskning och utveckling inom svenskt lantbruk, vilket är avgörande för att säkerställa en hållbar, stabil och lönsam livsmedelsförsörjning.
Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler. På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Säkra din fysiska eller digitala plats på heldagen den 6 november.
Kolets kretslopp delas in i två cykler — en snabb och en långsam — och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Höstvete bäst i götaland flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
Praktiska strategier för ekologisk odling av höstvete i Sverige
Sverigeförsöken — odlingsmaterial. Dvärghybrider av höstraps hade god vinterhärdighet Tjugo olika höstrapssorter testades under året i försökserien L i Mälardalen. Inte så stora skillnader i höstveteserien I serien "Höstvete i mindre gynnade områden", LC i bland annat Berghem, Huskvarna och Kristinehamn hittades inte så stora skillnader mellan de olika sorterna, men tidigt mognande KWS Ahoi har en signifikant lägre avkastning.
Korn i norra Sverige Förhållandevis många nya kornsorter har provats under i norra Sverige i serien Li bland annat Stråtjära, Söderhamn och Hedemora. Optimalt kvävebehov hos höstvetesorter Syftet med försöksserien "Kvävebehov hos olika höstvetesorter", L är att undersöka skillnader i optimal kvävegiva mellan olika höstvetesorter samt hur effektiva sorterna är i sitt kväveupptag.