Miljöbalken markavvattning
Markavvattning är en juridisk term på verksamheter som syftar till bortledning av vattennär syftet är att "varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett visst miljöbalken markavvattning. De tre sistnämnda är normalt också tillståndspliktiga om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas, då behövs inget tillstånd. Tillstånd kan ändå alltid sökas.
Markavvattning ingår som det fjärde och sista benet i den juridiska termen vattenverksamhetsom för Sveriges del beskrivs i kapitel 11 § 2 i miljöbalken.
Markavvattning
Avgränsningen mot övrig vattenverksamhet är bitvis luddig och oklar. Fjärde punkten i kap. Det finns flera åtgärder som räknas som markavvattning, till exempel dikningtäckdikningytvattensänkninginvallningsjösänkningar samt kanaliseringar och vissa rensningar av vattendrag. Skyddsdikning och normal dikesrensning till befintligt djup räknas dock inte som markavvattning men väl till vattenverksamhet.
En viktig kriterium för att få räknas som markavvattning, är själva syftet med åtgärden. Syftet med åtgärden skall vara att " varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål ". Tillfälliga åtgärder till exempel vid tillfälliga översvämningar räknas alltså inte som markavvattning, utan ingår i övrig vattenverksamhet. I många fall är denna varaktiga förbättring av fastigheten ett absolut krav för att över huvud taget kunna bedriva en viss verksamhet.
Är marken för fuktigblir det alltför stora bekymmer med bl. Under ca genomfördes många stora sänkningsföretag för att kunna skapa mer åkermark myrodling till en växande och bitvis hungrande befolkning. Under senare tid har också många utdikningar genomförts för att kunna öka skogstillväxten i sumpskogar. Då markavvattning är ett begrepp som omfattar flera olika åtgärder se ovankan de negativa effekterna på natur och miljö skilja sig radikalt beroende på vilken åtgärd som avses.
Notera att nedanstående miljöpåverkan ibland även kan gälla för övrig vattenverksamhet. Markens miljöbalken markavvattning förmåga minskar genom dikningar och rensningar, vilket leder till en snabbare avrinning ner till fältkapacitet. I odikad mark hålls markvattnet kvar längre miljöbalken markavvattning flödena jämnas därför oftast ut under året.
Speciellt viktiga i detta hänseende är våtmarker. Grundligt dikade marker leder därför till kraftigare men kortare vårfloder och lägre sommarflöden i de påverkade vattendragen.
De kraftiga svängningar i vattendragens vattenstånd resulterar ofta i kraftigt störda ekosystem. Floran och faunan på dränerad mark skiljer sig från den i den odränerade. Många typer av våtmark, och med dem sammanhängande ekosystem och arter, har blivit hotade genom markavvattning. Markavvattning påverkar också vattendragen dit vattnet leds. De snabba flödessvängningarna i vattendragen som dikade marker ger upphov till frigör stora mängder partiklar som grumlar vattnet.
De grumlande partiklarna utgörs miljöbalken markavvattning av lera eller silt. När partiklarna sedimenterarsätter de igen lekbottnar för fisk som öring och lax samt uppväxtbottnar för flodpärlmusslan.
Markavvattning
Igenslamning leder även till att växtligheten i vattendraget minskar på grund av minskat ljusgenomsläpp. Mindre vegetation gör att det finns mindre yta för organismer att leva på vilket minskar mängden föda för till exempel fisk. Genom att snabba på transporten av överskottsvatten och däri lösta växtnäringsämnen från marken, kan dikning indirekt bidra till miljöbalken markavvattning av hav och sjöar.
Tidigare hade vattnet en längre retentionstid uppehållstid i landskapet vilket gjorde att mer kväve övergick från nitrat till kvävgas genom denitrifikation och fosforn bands i våtmarker.
Miljöbalk (1998:808)
Under ca skedde många sänkningsföretag på våtmarker " vattensjuka marker "som sedan odlades upp myrodling. Detta har bland annat lett till att flera våtmarksberoende organismer har trängts tillbaka eller t. Detta gäller flera fåglelartergrodarter och växter. I Skåne miljöbalken markavvattning man med att mellan 80 och 90 procent av alla blöta eller fuktiga ängar dikats ur vilket lett till att bland annat storken haft mycket svårt att klara sig i Sverige.
Sjösänkningar minskar sjöns yta och därmed vattenorganismernas livsmiljö. Sjöarna blir grundare vilket leder till att igenväxningen går fortare. I Uppsala län beräknas endast två sjöar ha undgått sänkningar [ 6 ]. Sjöar utgör ofta reproduktionsområden för fisk.
Markavvattning: Länsstyrelsen Västra Götaland
Sjösänkningarna minskar arealen lekområden vilket troligen har en negativ inverkan på dessa fiskpopulationer. De negativa natureffekterna av dessa sänkningsföretag finns kvar än idag. Under flottningsepoken miljöbalken markavvattning pågick fram till talet rensades vattendragen på sten och vattendragen vallades ofta in för att förenkla flottningen.
Stenar i vattendrag utgör levnadssubstrat för mikroorganismerinsektermaskar och sniglar. I och med att stenarna togs upp ur vattendraget, minskade ytan för dessa organismer att leva på, vilket har gjort att både antalet arter och individer minskat.