Vad ska man göra när man får panik och ångestattack

Ångest kan drabba alla människor ibland.

Experter om panikångestattacker – så kan du hjälpa någon som drabbas

Nuförtiden kan ångesten göra att vi undviker sådant vi egentligen vill göra och att livet blir begränsat. Men vad är egentligen ångest? Vad är en panikattack, hur fungerar ångest i kroppen och kan man bli av med sin ångest? Läs vidare för att få veta mer!

Egenvårdsprogram

Definition: Ångest är ett starkt obehag som bottnar i rädsla och oro. Så tar det sig uttryck: Ångest kan ta sig många olika uttryck. Ibland är den ett slags ständigt molande av av oroliga tankar och ibland har den så starka kroppsliga symptom att man tror man fått något fel på till exempel hjärtat eller andningen. Ångest är så obehagligt att den får oss att vilja undvika det som utlöser den.

Vad hjälper mot det? Kortvariga perioder med ångest drabbar många någon gång i livet. Att hjälpa sig själv med att göra sådant man mår bra av, minska stress och träna kan då räcka för att ångesten ska bli bättre. Har man mycket ångest som påverkar livet är KBT-terapi en metod som ofta hjälper. Antidepressiv medicinering kan minska ångestnivåerna men hjälper inte lika långsiktigt som terapi.

Varför får man panikattack Paniksyndrom är när du har haft flera panikattacker och är rädd för att det ska hända igen.

Panikångest fysiska symtom Om man upplever att man är på väg att börja få en panikattack eller en ångestattack kan det vara bra att försöka sysselsätta sig med något som skingrar tankarna.

Panikångest sjukskrivning Grunden i all behandling av panikångest, är att förstå att panikattackerna är ofarliga.

Panikattack symtom Det finns mycket du kan göra själv för att göra det lättare att handskas med panikångest eller mildra en panikattack.

När bör du söka hjälp för dina problem? Om ångesten kraftigt sänker din livskvalitet och hindrar dig från att göra sådant du skulle vilja är det dags att söka hjälp. Ångest innebär obehagliga upplevelser som har att göra med oro och rädsla. Ibland är ångesten en reaktion på något man tycker är obehagligt, till exempel att se en spindel om man har fobi för det eller befinna sig på en buss om det brukar ge en ångestattacker.

Ibland handlar ångesten mer om en oro för farliga saker som skulle kunna hända. Ångesten kan kännas starkt i kroppen, eller domineras mer av tankar. Ångest kan vara mer lågintensiv och långvarig. Oroliga tankar kanske ständigt surrar i bakhuvudet och kroppen är alltid lite spänd och rastlös. Ångesten kan också vara kraftig, intensiv och kortvarig, som när man får ångestattacker eller panikattacker.

Då får man starka kraftiga kroppsliga symptom med till exempel hjärtklappning och svårt att andas. Du kan läsa mer om panikattacker här nedan. Varför har vi ångest?

Ångest - vad är det?

Alla som haft en panikattack eller gått med en molande oro för hur framtiden ska bli vet hur plågsamt det kan vara. Men ångest är jätteviktigt! Förmågan att bli rädd och att oroa sig är något som hjälpt människor att överleva. Och evolutionen gillar sånt som gör att vi överlever. Ångest får oss att undvika faror. Faror som händer nu och faror som kan drabba oss i framtiden.

Ångesten kan hjälpa oss att förbereda och planera för att vi inte ska hamna i situationer vi upplever som farliga.

Panikångest och panikattack

Det kan vara ångest som driver dig att förbereda en viktig jobbpresentation extra noga eller att söka extrajobb när du märker att din lön inte kommer att räcka till för att täcka dina utgifter. Men om ångesten istället får dig att undvika sådant som du egentligen vill, eller är så förlamande att du inte får något gjort, kan du behöva hjälp att hantera den. Flera saker händer i hjärnan vid ångest, och flera delar av hjärnan är inblandade.

De här delarna av kroppen och nervsystemet är viktiga när man får ångest:. Sympatiska nervsystemet: När sympatiska nervsystemet aktiveras ökar hjärtrytm och puls och man blir redo att agera snabbt. Ett kraftig påslag i sympatiska nervsystemet ger symptomen vid en ångestattack. Du kan läsa mer om sympatiska nervsystemet i artikeln om stress. HPA-axeln: Koppling mellan hjärnan och binjurebarken.

Gör att signaler från hjärnan sätter igång produktionen av olika stresshormoner, som kortisol. Amygdala: En del av hjärnan som hanterar mycket av vårt känsloliv, och alldeles särskilt ångest och rädsla.