Motsatsen av demokrati
Sverige har en parlamentarisk demokrati. Bilden visar riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm. I det här avsnittet presenteras några stats- och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika demokratiska och odemokratiska system. Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten. Hur styrs de olika länderna runt om i världen?
Vilka faktorer avgör hur ett land styrs?
Direkt demokrati och för- och nackdelar med att alla röstar
Vad ska undersökas? Begreppen statsskick och styrelseskick hänger ihop. Styrelseskick är en del av och ingår i begreppet statsskick. Det är egentligen ganska enkelt, vi ska här reda ut det hela. Statsskicket förklarar vem som är statschef i landet. Det finns två statsskick att välja mellan: monarki och republik.
Vad är skillnaden mellan monarki och republik?
Dessa två statsskick kan i sin tur kombineras med inslag av både demokrati och diktatur vilket påverkar den grad av makt som statschefen får. Då är vi inne på hur landet styrs - dess styrelseskick. Med styrelseskick menar vi här hur makten i landet är fördelad och organiserad samt hur makthavarna ansvarar inför lagen och folket. De flesta av oss är redan bekanta med begreppen demokrati och diktatur, så vi börjar i den änden - d.
Definition av demokrati - Forum för levande historia
I begreppet statsskick ingår hur makten är fördelad. Här brukar man först och främst skilja mellan: demokrati folkvälde och diktatur envälde. Demokrati är ett styrelseskick där makten ligger hos folket.
Ordet demokrati kommer från grekiskan. I en modern mening är det också vad som avses med begreppet. Alla former av moderna demokratier kräver medverkan av vanliga människor. Idag är demokrati så väl etablerat i samhället att det även inom företag och organisationer pratas om demokrati. Diktatur är motsatsen till demokrati. Begreppet kommer från antikens Rom där man i tider av fientliga hot eller andra kriser valde en diktator för att styra den romerska republiken ensamt under ett halvårs tid.
Idag används begreppet diktatur för att beskriva ett samhälle som styrs av en eller flera personer som inte är folkvalda, och där lite eller inget demokratiskt inflytande finns. I grunden finns två olika typer av demokrati. Den första formen är direkt demokrati direktdemokrati där alla medborgare är med och deltar i de beslut som ska fattas.
Den andra formen är indirekt demokrati eller representativ demokrati som den också kallas - där folket väljer representanter som ska styra åt dem under en motsatsen av demokrati period, vanligtvis på fyra år. Många stater har inslag av både det ena och det andra, även om en absolut majoritet av världens demokratiska länder tillämpar representativ demokrati. Anledningen till det är att det skulle vara svårt och olämpligt att styra ett helt land med direkt demokrati eftersom det skulle kräva ett konstant och totalt politiskt engagemang av alla röstberättigade i landet.
Även i Schweiz som är motsatsen av demokrati land med högst andel direkt demokrati i världen är detta begränsat till lokal nivå eller till speciella folkomröstningar. Folkomröstningar förekommer även i Sverigemen till skillnad från Schweiz är de inte bestämmande utan fungerar endast som rekommendationer till riksdagen som fattar de avgörande besluten. Ytterligare en faktor som bestämmer ett lands styrelseskick är frågan om ansvarighet inför lagen och folket.
I länder som tillämpar demokrati finns det flera olika sätt att organisera demokratin beroende på hur makten fördelas oavsett om det rör sig om monarki eller republik se nedan. De två vanligaste formerna är parlamentarism och presidentialism vilka bygger på två olika typer av maktfördelning som hänger ihop med ansvarsfrågan.
Demokrati: Samhällskunskap - SO-rummet
Parlamentarism betyder att ett land styrs med stöd av ett parlament riksdag vars ledamöter medlemmar är valda av folket. Den regering som har ansvaret för landets styre måste alltså ha stöd motsatsen av demokrati parlamentet. Vanligen får det parti eller de partier som har flest röster möjligheten att bilda regering, vilken sedan styr landet under den mandatperiod som gäller vanligtvis under fyra år eller tills att den blir avsatt av parlamentet.
I ett parlamentariskt system är det parlamentet som fattar beslut om lagar och regeringen som verkställer parlamentets beslut. Regeringen måste rätta sig efter vad parlamentet beslutar eller avgå. Förenklat kan man säga att regeringen är ansvarig inför parlamentet riksdagen - folkrepresentationen. I Sverige har vi s. Det betyder att regeringen kan styra så länge som den inte har en majoritet i parlamentet riksdagen mot sig.