När häckar skatan
Ringduva Columba palumbus är den största och mest utspridda duvarten i Europa. Ringduvan förekommer i de flesta typer av skog och har på senare år förflyttat sig till mänsklig bebyggelse, såsom parker och trädgårdar.
När lägger skator ägg? En komplett guide till skatans häckning
Förutom sin storlek särskiljs ringduvan från tamduvan bland annat genom ett större bröst, längre stjärt, och ett proportionellt mindre huvud. Ibland kan arten även förväxlas med den liknande skogsduvansom till skillnad från ringduvan saknar en vit halsfläck. Ringduvans läte utgörs av ett femstavigt hoande, och dess flykt är snabb med klippande vingslag. Ibland anses ringduvan som ett skadedjurdå de ofta i grupp livnär sig av utsädet på nysådda åkrar och förorenar mogna grödor med sin spillning.
Fågeln är också ett välkänt villebråd bland jägare. Ringduvan är den största av de europeiska duvarterna med en kroppslängd uppemot 45 centimeter. Vingspannet varierar mellan cirka 65 och 80 cm och fågelns vikt uppskattas till mellan och gram. Den har proportionellt sett längre när häckar skatan och mindre huvud än övriga arter inom familjen Columbidae och är även mer långsträckt och mer rundbröstad.
Fjäderdräkten är mest grå ljusare över ryggen med grönblåskimrande inslag, främst på huvud och nacke. Stjärt och vingar har tydliga svarta markeringar och bröstet är rosafärgat övergående i ljusgrått på undersidan. Vidare har den vita fläckar på halsens sidor ingen egentlig "ring" alltså och vita tvärband på vingöversidan som väl syns när häckar skatan flykten.
Benen är korta, relativt kraftiga och brunaktigt skära. En adult fågels näbb är gul med rödaktig vaxhud medan näbb och vaxhud hos juvenilen är gråaktiga.
10 fakta du antagligen inte visste om skator
Även ögat är gult till orange hos adulten, men grått hos juvenilen. Könen är lika till storlek och utseende, men unga individer har större rosa inslag i dräkten och saknar vita halsfläckar vilka vanligen uppträder gradvis från och med sjätte levnadsmånaden. Flykten är snabb och sker med regelbundna klippande vingslag. Flyktspelet är karaktäristiskt och inleds med en brant stigning under ljudligt vingsmatter, följt av glidflykt med stela vingar och utbredd när häckar skatan. Ringduvans sång utgörs av ett ganska dovt femstavigt hoande med betoning på första stavelsen: "ko-ko-koo, kåå-kåå Denna strof upprepas sedan cirka tre till fem gånger utan paus.
Den sista strofen avslutas med ett ko. Ett annat läte är det intensiva smattrande ljud som hörs vid uppflogoch uppstår genom att vingarna slås mot varandra, som fungerar som ett varningsläte. Under häckningstiden låter den höra ett dovt morrande, hoande läte som kan beskrivas "hoo-hroo".
Vilket djur äter fågelägg?
Ringduvans sång kan av gemene man förväxlas med skogsduvans mer dova och tvåstaviga. Ringduvan förekommer i hela Europa utom på Island och i de nordligaste delarna av Ryssland och Skandinavien. Den hittas även i västra Asien och i ett bälte som sträcker sig från Turkiet till nordvästra Indien och västra Kina. Ringduvan brukar delas in i fem underartervarav en är utdöd: [ 3 ] [ 4 ].
I de västligaste och sydligaste delarna av utbredningsområdet är ringduvan stannfågel medan övriga lämnar sina häckningsområden och flyttar söderut över vintern. Ringduvan samlas ofta i stora flockar inför flytten. Flyttsträcket kulminerar i oktober då flockarna kan bestå av flera tusen individer. Stora mängder sträcker ut ur Sverige i Falsterbo, där dagsrekordet är från 19 oktober då hela duvor räknades.
Förutom i Falsterbo där när häckar skatan dagssummor räknas varje år så kan nämnas duvor från Vista Kulle, Småland den 15 oktober samt 97 ex från Hälleberg, Småland, den 7 oktober I Sverige är ringduvan en vanligt förekommande fågel. Den hittas i skogs- och jordbruksbygd från Skåne i söder till Norrbotten och södra Lappland i norr.
Ringduvan är en social fågel och ses ofta i större flockar när den inte häckar. Ringduvor bildar par för livet och paren ses oftast tillsammans utom under ruvningen. Ringduvan häckar numera i princip alla miljöer inom utbredningsområdet, utom på övervintringslokalerna i norra Afrika. Skog, parker, trädgårdar och även hus har kommit att tjäna som häckplatser. Boet, en ganska slarvigt tillverkad konstruktion av kvistar, byggs företrädesvis i täta barrträd.
Andra boplatser kan vara i lövträd och i sällsynta fall på byggnader eller i övergivna skatbon. En kull består normalt av två ägg som i genomsnitt väger 18,8 gram. De ruvas av båda föräldrarna i 15—19 dagar och ungarna är normalt flygfärdiga efter 21—28 dygn, men när häckar skatan längre.