Har andra länder advent
Advent från latinets adventus Dominisom betyder Herrens ankomst [ 1 ] är den inledande perioden i det kristna kyrkoåret.
Så firas julen i olika delar av världen ‹ GO Blog: EF Blog
Adventstiden är en förberedelseperiod inför julen. Den räknas som fastetidvarför adventstidens liturgiska färg violett eller blå. Adventsfirandet har sina historiska rötter i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan har andra länder advent kvar i att Jesu intåg i Jerusalem [ 3 ] utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på Palmsöndagen.
Sedan slutet av talet är advent en förberedelse för jul. Det är inte känt när den period av förberedelser inför julen som nu kallas advent började — den existerade förvisso från omkring — och nyheten som introducerades av konsiliet av Tours för att munkarna skulle fasta varje dag i månaden december till jul. Det är "omöjligt att med tillförsikt göra anspråk på en trovärdig förklaring av uppkomsten advent".
Advent var en tid av ånger och därmed en period av fasta. Den var även känd som födelsefastan eller fastan i december.
Advent – Wikipedia
Enligt Gregorius av Tours började firandet av advent på talet när biskopen Perpetuus bestämde att man från och med Sankt Martins dag den 11 november fram till jul fastar tre gånger i veckan; det är därför som advent ibland också kallades "Mårtensafton". Denna praxis förblev begränsad till Tours stift fram till talet. Men rådet i Maconsom höllsantog praxis i Tours och snart iakttog hela Frankrike tre dagars fasta i veckan från Mårtensafton fram till jul.
De mest hängivna tillbedjarna i vissa länder överträffade de krav som antagits av rådet i Macon och fastade varje dag i advent. Gregorius den stores predikningar i slutet av talet hölls fyra veckor fram till den liturgiska adventstiden, men utan iakttagande av en fasta.
Vilka länder firar advent?
På talet var adventsfastan inte vanligt förekommande, även om fasta, enligt Durand av Mende, fortfarande allmänt iakttogs. Som citerats i helgonförklaringen av Sankt Louis, var den iver med vilken han iakttog denna fasta inte längre en sed som iakttogs av kristna med stor fromhet. Den var då begränsad till perioden från Sankt Andreas fest till juldageneftersom denna apostels högtid var mer universell än Sankt Martins.
När påve Urban V besteg det påvestolen tvingade han människorna i sitt hov till avhållsamhetmen det var inte fråga om fasta. Det var då brukligt i Rom att hålla fem adventsveckor före jul. Detta diskuteras särskilt i Sankt Gregorius sakrament. Grekerna visade ingen mer konsekvens; advent var en valfri fasta som vissa började den 15 november, medan andra började den 6 december eller bara några dagar före jul.
Adventsliturgin förblev oförändrad tills Andra Vatikankonciliet införde mindre förändringar, som skiljer fastans anda från adventsandan, och betonar har andra länder advent som en tid av hopp om Kristi ankomst som ett löfte om hans andra ankomst. När Sverige på talet hade blivit protestantiskt försvann fastan. Ett minne från julfastan är lutfisk. Av tradition påbörjades lutningen på Annadagen den 9 december för att fisken skall hinna bli klar till jul.
Under advent skulle man förr vara lugn och stilla.
Vilka länder firar advent? - Vilket Land?
Bullriga arbeten skulle undvikas. Bröllopsom kunde vara livliga tillställningar, var förbjudna. Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. När juldagen infaller på en söndag, blir adventstiden som längst medan den blir som kortast de år juldagen infaller en måndag. Tiden fram till jul räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många tänder levande ljus och elektriska ljus.
I norra Europa är det vanligt med adventsljusstake och adventsstjärnatraditioner som spridits från Tyskland. Den elektriska adventsljusstaken som ofta har sju ljus härstammar däremot från Sverige och kallades ursprungligen julottestake.
En adventskalender, även kallad julkalenderär en särskilt utformad kalender som räknar dagarna har andra länder advent jul, antingen från första advent eller 1 december. Julkalenderns historia började i mitten av talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på.
Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul. Många år senare blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom till att vid talets början ge ut den första tryckta julkalendern i form av en julkalender. I Sverige började adventskalendrar ges ut De illustrerades av Aina Stenberg MasOlle, en känd sagoboksillustratör.
I Finland började adventskalendrar säljas på talet efter att de importerats från Tyskland. Den första inhemska julkalendern, Lasten adventtikalenteri — Barnens adventskalender, gavs ut på initiativ av Tessi Fazer, ordförande för Finlands Svenska Flickscoutförbund.